Jättar runt Marmen -Sundsvall

Vy från Viforsbron mot sjön Marmen Sundsvall

"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""

Tuna socken i Medelpad, vid Ljungans nedre lopp, är en av de på forngravar
rikaste bygderna inom detta särskilt på järnåldersminnen i övrigt rika landskap.
Påtagligt många av dessa gravar ha till sig knutna traditioner.
Sådana äro jätten Måles grav i Målsta och jättinnan Wias grav i Vivsta.
Båda dessa gravar ligga på sjön Marmens norra strand.
Men Måle och Wia äro icke de enda jättegestalterna som den lokala traditionen
fäst vid forngravar inom Tuna bygden.

"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
I Wattjomsby finns ännu en järnåldersgrav med vid häftad tradition, om möjligt ännu mera intressant än den som är knuten till Wias grav.
Det är den s.k Starkotters grav, ett av landskapets märkligaste fornminnen och i sin art enastående för hela det norrländska området.
Graven är uppförd på en tallmo på Ljungans norra strand, några hundra meter sso Wattjoms järnvägsstation, och alldeles bredvid den s.k.
Finnhuvudvägen, den urgamla färdvägen mot väster, av vilken här ett stycke finns bevarat.



"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""

Starkotter som även kallades Röde-Pilt var en stor jätte 12 meter lång och 3,6 meter över bred axlarna. Han var en väldig slagskämpe som satt till bord med sin kung och var den förnämste kämpen i nordisk här. Men då han föll i onåd hos kungen för en prinsessas skull, vandrade han upp till Norrland, där han utförde mången ”dråp och kämpadat”.

Röseliknande stensättning där enligt sägnen jätten Starkotter ligger begravd efter att ha blivit dödad av blixten. Graven är en av ett trettiotal fornlämningar med omkring 130 gravar belägna på båda sidor om E14. Gravfältet kan sannolikt dateras till äldre järnålder.
Plats:VattjomVägbeskrivning:Belägen i Vattjom, Matfors ca 20 km väst om Sundsvall, E14.

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Därav blev han fruktad av alla. Han blev också känd som en väldig laxfiskare i Ljungan och handlade med älgjägare längre in åt landet.
Starkotter hade en kusin uppe i Borgsjö vid namn Bal, vilken var en dylik jätte som Starkotter. Eftersom det var ont om lax i Borgsjö på grund av allt dämmande och stängande längre ner i älven tog Starkotter med sig en tunna lax under vardera armen då han hälsade på hus sin kusin Bal i Borgsjö.
När Bal återgäldade besöket brukade han ta med sig en älg under vardera armen.
Älgkött var det gott om uppe på skogen i Borgsjö, där de inte var så många om jakten.
Så här utspann sig dialogen mellan Starkotter och Bal: En morgon steg Starkotter upp på Klevberget i Tuna och sa:”Bal i Borgsjö är du vaken ?”
På 9 mils avstånd hörde Bal detta och svarade. ”Solen och jag vaknar alltid på samma gång. Hur är det med dig ? ”Starkotter svarade:”Bal i Borgsjö! Som du vet lever man här i Tuna bara av lax. Lax till frukost, lax till middag och lax till kvällen.


- Kom därför ner med en köttbit !


-Ske dig som du vill” svarade Bal och var om ett par timmar nere med en älg under vardera armen. Nästa morgon stod Bal på ett berg i Borgsjö och talade till Starkotter sålunda.





”Starkotter är du vaken?” ”Bal i Borgsjö!” svarade Starkotter, ”solen och jag vaknar på samma gång.
-Hur är det med dig?

”Starkotter som du vet lever man här i Borgsjö bara av kött.
Älg till frukost, älg till middag och älg till kväll.
- Kom därför upp med en fiskpinne!
- Ske dig som du vill!” svarade Starkotter och stod om ett par timmar
uppe hos sin vän med en tunna lax under vardera armen.

På detta sätt underhöll jättarna varandra med färskt ur skogen och vattnet.


Dessemellan utbredde de fasa och förödelse var och en i sin hembygd.
Jättarna var nämligen till stort besvär för människor.
En afton då de återvände från ett strövtåg till havet och skildes åt i Rude by i Wattjom,
ihälslogs Starkotter av Tordön (åskan).
Starkotter begravdes på Wattjomsmon. Över honom lades ett sten kummel utmärkt med fem stenar, vilka betecknar jättens fötter, axlar ben och huvud.





Källa: http://www.starkottermc.com/om_oss/sagnen.html